According to the Water Framework Directive of the European Union, macrophytes should be used as indicators in the ecological and environmental monitoring of lakes. In the member state Sweden the Environmental Protection Agency has elaborated assessment criteria for determining lake status based on macrophytes. The main focus of this thesis is to evaluate the efficiency of the assessment criteria for macrophytes. In addition the concordance between the ecological status classes of the four quality factors included was analysed.The assessment criteria for macrophytes are based on the total phosphorus preference of the respective species. The focus is thus mainly on the nutrient level of the investigated lakes and the environmental problem monitored is eutrophication.

In a sustainable society the use of renewable energy and recycling of materials is of high importance. Wastewater treatment plants use large amounts of energy in the processing of wastewater. This study seeks to evaluate wastewater as an energy resource and to examine treatment plants potential to become sustainable energy producers. The study is based upon the internal processes of Himmerfja?rdsverket.

I denna studie har vi undersökt vilka mjukvarukvalitetsfaktorer som är viktiga för slutanvändare. De sex kvalitetsfaktorer vi funnit i teori om mjukvarukvalitet har undersökts och jämförts med empirin. Studien visar på att slutanvändarna anser att viktiga kvalitetsfaktorer är funktionalitet, tillförlitlighet, användbarhet och även i viss mån effektivitet samt att faktorerna underhållbarhet och portabilitet är av mindre vikt enligt slutanvändarna..

Detta arbete påvisar ramverket ITIL?s förmåga att uppnå kvalitet hos processmodeller. Arbetet har resulterat i en checklista där kontroll utav kvalitetsfaktorer kan utföras för verksamheter som siktar mot en processmodell med kvalitet. Denna studie har utförts med hjälp utav ett företags processmodeller, som baserade sin modellering på ramverket ITIL. Utifrån checklistan har dessa processmodeller validerats och analyserats.

Detta examensarbete skrivs på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanland, som vill ha en ekologisk statusbedömning av Stäholmsbäcken. En ekologisk statusbedömning enligt EU:s vattendirektiv utförs i tre delar, biologiska, kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Den biologiska delen bestod i att på en provplats ta fem prover på bottenfaunan med hjälp av handhåvsmetoden. Djuren artbestämdes och därefter gjordes indexberäkningarna ASPT, DJ-index och MISA. De biologiska kvalitetsfaktorerna fick ett otillfredsställande resultat.

Vi har gjort en litteraturstudie om svenska sjöar och eutrofieringsproblem, även kallat övergödning. De källor vi använt oss av är litteratur i form av böcker, samt Internetkällor. Våra frågeställningar har gett oss svar såsom att Sverige är ett land rikt på sjöar, samt att högsta kustlinjen har stor betydelse för skillnaderna mellan sjötyperna. Vi har också sett att vattnets högsta densitet vid +4 grader C har stor betydelse för årstidsvariationerna i en sjö. Solinstrålningen och vinden gör så att hela vattenmassan kan blandas om under vår och höst, vid denna angivna temperatur.

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Vattenfrågor är ett av de mest reglerade rättsområdena inom EU och den mest omfattande lagstiftningen som sätter upp regler kring miljökvalitetsnormer är ramvattendirektivet. I Sverige regleras normerna bland annat i miljöbalkens 5 kap som innehåller de grundläggande bestämmelserna. I uppsatsen framkommer att det råder viss osäkerhet kring miljökvalitetsnormer och vilken betydelse de har samt vilka normer som ska gälla för vatten. Denna osäkerhet beskrivs utifrån förarbeten och rapporter som tar upp problemet. Nationellt är det regeringen som beslutar vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla vid sidan av de som satts upp av EU.

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. Utgångspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen använt mig av traditionell rättsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet är omfattande och kräver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter är involverade i genomförandet och samverkan är ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är:ägarkoncentrationkapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgångarResultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Överingress:Tänk att du är på en skogspromenad, alla träd har smalastammar och är antingen gran eller tall. Kvittret och sångenhar försvunnit eftersom här inte finns några insekter förfåglarna att äta. Den biologiska mångfalden i Sverige ärviktig för att vi ska må bra. I dag bryter många skogsägaremot lagen när de avverkar skog och det påverkar denbiologiska mångfalden negativt.När valet nu står mellan gamla träd och nya hus, i ettsamhälle med bostadsbrist, är prioriteringarna inte självklara..